Madeleine Johansson | 073 - 559 60 67 | madeleine.j.frilans@gmail.com

 

© Madeleine Johansson 2018
webbproduktion: Leomedia

Tomaterna tar över

Under sommaren som gick jobbade jag på Göteborgsposten. En dag när jag var på onlineredaktionen kom ett tips om att det vuxit upp en mängd vilda tomatplantor på ett ställe i Göteborg där det enligt tipsaren lagts ut ryaslam (ja, vi snackar rester från toaletterna). Det är tydligen allmänt känt att tomatfrön har en fantastisk livskraft, så förmodligen har det funnits frön i slammet som börjat gro i den näringsrika blandningen och nu var det tydligen mängder med tomater på plantorna som folk gick och plockade.


(Tomaterna på bilden har inte något med tomaterna i texten att göra)

Tanken var att en kollega skulle skriva en artikel om att det kunde vara hälsofarligt att äta av tomaterna med tanke på allt annat som följer med ut i toaletterna, men idén höll inte och det blev ingen artikel. I efterhand tänker jag att det ändå hade varit intressant att läsa om en annan aspekt. Hur vanligt är det egentligen att tomatplantor klarar att överleva vilt på detta sätt i Sverige? Det är ju ingen hemlighet att vi har haft den varmaste sommaren sedan mätningarna började i Sverige. Men en ”normal” svensk sommar med lite mer regn och kyla hade det varit svårare för tomatplantorna att överleva. Jag har själv provat att ställa ut tomatplantor i juli som tynat bort… Det kan ju visserligen bero på mina egna odlingskunskaper, men det finns ju en anledning till att tomater odlas i växthus i Sverige.


Vart vill jag då komma med detta? Jo, är inte det här ytterligare ett tecken på hur klimatförändringarna påverkar natur och jordbruk? Samtidigt som Sveriges bönder går på knäna på grund av extremtorkan och tvingas skicka djur till nödslakt för att betet inte växer så frodas tomaterna som aldrig förr. Det är som om vi förflyttat oss ner till medelhavet en stund.


Men nu finns det ju många som menar att väder inte är samma sak som klimat. Nej, det är rätt, men klimatet är den stora helheten som påverkar detaljerna – vädret. I Sverige har vi redan nått upp till en uppvärmning på två grader över förindustriell tid, alltså dubbelt så mycket som det globala genomsnittet. Och det är klart att detta påverkar vädret. Jag fick förklarat för mig en gång att det är som att ta en normalfördelningskurva och flytta den ett snäpp åt höger. Med en ökad medeltemperatur minskar risken för extremt kalla perioder, men risken för extremt varma perioder ökar.


Men samtidigt kommer vädret alltid att variera. Just därför har forskarna svårt att säga att just en specifik värmebölja beror på klimatförändringarna. Det skulle lika gärna kunna vara slumpen som gjort det. Men det är fel fråga att ställa om klimatförändringarna är orsaken till det hela. Klimatförändringarna gör att antalet extremväder blir mer sannolika. Vi kommer få se mer sådana här fenomen framöver. Om man sedan kan lägga hela eller halva skulden på klimatförändringarna är kanske inte så intressant. Hur som helst så skrev jag ett par artiklar i GP om kopplingarna mellan sommarens värmebölja och klimatförändringarna. Jag pratade bland annat med Pär Holmgren, som på ett väldigt pedagogiskt sätt förklarade om jetströmmar och torka som förstärker värmen än mer. Läs om det här. Min egen slutsats är att vi måste börja ta forskningen om detta på allvar. För det är just vad det är: vetenskap. En vetenskap som inte har alla svaren än, men tillräckligt många för att varna allt högre om farorna och uppmana till en omställning.