Madeleine Johansson | 073 - 559 60 67 | madeleine.j.frilans@gmail.com

 

© Madeleine Johansson 2018
webbproduktion: Leomedia

Så här påverkar klimatförändringarna extremvärmen

Publicerad i GP - 2018-08-05

Värmerekord efter värmerekord. Det kanske mest extrema med denna sommar är att värmen har hållit sig kvar så länge. Meteorologen och naturskadespecialisten Pär Holmgren reder ut vilka faktorer som ligger bakom detta. 
 

– Det kanske mest oroväckande är att allt fler forskare nu menar att klimatförändringarna börjar påverka den allmänna cirkulationen och jetströmmen, säger han.

Pär Holmgren, tidigare SVT-meteorolog och numera naturskadespecialist på Länsförsäkringar, menar att man kan säga att det finns fyra olika förklaringar till varför vi har en sådan extremt varm sommar.


– För det första ska man komma ihåg att vi är i månadsskiftet juli-augusti och det är nu som det är som allra varmast här i norr. Så det är inte konstigt att värmerekorden kommer just nu.


Den andra förklaringen har att göra med klimatförändringarna generellt sett.


– Hela atmosfären värms upp och har nu passerat en grad varmare, så då tänker man logiskt att en värmebölja borde bli en grad varmare, men så enkelt är det inte. Uppvärmningen går fortare över land och i Sverige är vi redan uppe i två grader varmare sedan mitten av 1800-talet, säger Pär Holmgren.

Torkan ger mer värme

Den tredje förklaringen är lite mer komplicerad och handlar enkelt uttryckt om att värmen leder till mer värme.


– När det blir varmare och högtryck så får du mer avdunstning, vilket gör att det blir torrare. Det ser vi överallt just nu, med lövträd som redan har höstfärger och torkat gräs. När det är torrt så går all solens energi till att bli värme. Om det finns vatten i vegetationen så går en del energi åt till att avdunsta istället. Det är samma princip som när du torkar håret. När det är blött känner du inte att luften är så varm, men så fort håret blir torrt så tänker du "shit vad varmt" och kanske bränner dig. Så värmen leder till ökad risk för torka och torkan i sin tur förvärrar och gör det än varmare.


Den fjärde förklaringen och kanske den mest allvarliga är något som fler forskare nu har börjat peka på som allt mer sannolik.
 

– Allt fler forskare börjar prata om att klimatförändringarna börjar påverka jetströmmen och den allmänna cirkulationen i atmosfären, säger Pär Holmgren.


Jetströmmen hittar man 8-10 kilometer upp i atmosfären. Den rör sig i snirkliga banor från väst till öst och hämtar sin energi från att det finns en temperaturskillnad mellan den kalla nordpolen och varmare sydliga breddgrader.

 

Jetströmmen fastlåst

– Det som händer nu är att uppvärmningen inte är jämt fördelad över jorden. Det går fortare i Arktis, vilket gör att temperaturskillnaden minskar. Då blir det mindre energi i jetströmmen och denna försvagning menar många forskare ökar risken för att den oftare hamnar i ett fastlåst läge, säger Pär Holmgren.


Och då jetströmmen är något av ett lokomotiv för våra låg- och högtryck längre ner i atmosfären innebär detta att varm luft kan strömma upp söderifrån eller kall luft norrifrån. De veckorna i vintras när det var riktigt kallt så var det luft som kom norrifrån. I sommar har det varit blandad luft från flera håll.


Och när sommaren väl tar slut på riktigt efter all denna värme finns det risk för kraftiga regn.


– Det finns en risk för ett omslag med kraftiga regn och åskskurar längre fram, men jag vet inte när eller om det blir så, säger Pär Holmgren.