Madeleine Johansson
Frilansjournalist
Klimatförändringarna ändrar spelreglerna på många skilda sätt. I södra Europa syns redan effekter av varmare temperaturer och mindre nederbörd. Nationalparken och världskulturarvet Doñana i södra Spanien är hårt drabbat av vattenbrist, på grund av flera samverkande faktorer. Väster om den artrika parken ligger ett gigantiskt jordgubbsodlardistrikt som bokstavligen stjäl mycket av vattnet. Detta kritiseras av såväl forskare som miljöorganisationer.
Den vattenintensiva bärodlingen väster om parken är ett av de största hoten mot de viktiga våtmarkerna.
Myrar, laguner, vandrande och permanenta sanddyn, tallskogar, korkeks- och medelhavskog. Doñana är ett stort naturområde med olika typer av ekosystem. Våtmarksområdet är ett av de viktigaste och mest artrika i världen. Här stannar migrerande fåglar både från norra Europa på väg söderut och från Afrika på väg norrut. Och turisterna kommer i mängder för att se dem. Parken har en oerhört hög biologisk mångfald och världskulturarvstatus, men UNESCO överväger just nu att sätta den på listan över hotade världsarv. En av de viktigaste anledningarna till det är vattenfrågan, vilket kanske syns allra tydligast i de många tillfälliga laguner som finns i parken.
– Vi har kartlagt 3000 tillfälliga laguner och kunnat se att de får allt större problem med att bli tillräckligt vattenfyllda för att börja sin årliga vattencykel. Dessutom blir översvämningsperioderna kortare, säger Carmen Díaz Paniagua, forskare på Estación Biologica de Doñana och expert på amfibier.
Orsaken bakom är minskande grundvattennivåer de senaste decennierna. Hon förklarar att de tillfälliga lagunerna har mycket genomträngliga sandbottnar som inte behåller regnvatten utan istället fylls på underifrån när grundvattennivåerna stiger under den regniga perioden under året. Dessa laguner återfinns i en mängd olika storlekar med olika långa våt- och torrperioder.
– Detta är ett av de bästa systemen i sitt slag som du hittar i Europa, och eftersom du hittar så många ovanliga arter här, vattenväxter som tål en torrperiod, så är de också viktiga för bevarandet av andra ovanliga arter, säger hon.
Carmen Díaz Paniagua visar några galapagossköldpaddor som insekter har lagt ägg på. Vattennivån i lagunen är så pass låg att insekterna inte har något annat ställe att lägga dem på. Foto: Ofelia de Pablo & Javier Zurita/WWF Spain
Södra Spanien är extra utsatt för klimatförändringar och med ändrade regnmönster och mindre vattentillförsel hotas såväl enskilda arter som hela ekosystem. Helt enligt trenden runtom i världen. WWF kom i mars ut med en rapport som visade att omkring hälften av växterna och djuren i de mest artrika områdena i världen riskerar att utrotas lokalt om utsläppen fortsätter i dagens takt och jordens värms upp till 4,5 grader. Siffran blir mindre om vi kan hålla oss under 2 grader, men fortfarande skulle en fjärdedel av arterna hotas.
I Doñanas rätt så unika laguner innebär kortare översvämningsperioder att inte alla arter klarar att slutföra sina reproduktionscykler. Stora trollsländor som är vattenlevande under ägg- och nymfstadiet är ett exempel på dessa hotade arter. Man har också observerat att vissa vattenväxter numera bara växer där människan konstruerat permanenta vattenmiljöer och där vattnet finns kvar på sommaren.
Att grundvattennivåerna blivit så låga är en process sedan många år och med flera orsaker.
– Vi har cykliska torkperioder här, och diskussionen här går om det är klimatförändringar som ligger bakom. 90-talet var en torr period och året 1995 uppvisade de lägsta vattennivåerna någonsin uppmätta. Problemet är att vattennivåerna därefter och fram till idag inte har återvänt till det normala. Jordbruket står för ett stort vattenuttag, och samtidigt så behöver vi regn. Vi har inte haft bra regn på åtminstone fem år, säger Juan José Carmona, talesperson på WWF:s Doñana-kontor.
Det jordbruk han talar om är en vattenintensiv odling av jordgubbar väster om parken. Provinsen Huelva är Spaniens jordgubbsodlarcenter, en industri som producerar 96 procent av hela landets produktion och täcker en yta av över 11 000 hektar. WWF uppskattar att 3000 hektar av dessa är olagliga odlingar och att uppemot 1000 brunnar är olagliga, vilket tillsammans med de lagliga utgör ett stort uttag av vatten som aldrig når fram till våtmarkerna. Dessa är en av anledningarna till att UNESCO övervägar att sätta Doñana på sin svarta lista över hotade världsarv. Rapporten som ligger till grund för detta nämner speciellt den minskande vattentillförseln, vattenkvalitén ”plus den höga faran för brand och potentiellt höga faran för föroreningar, invasiva arter och klimatförändringar” som anledningarna till att hotnivån är mycket hög.
En av många jordgubbsodlingar i området.
Carmen Díaz Paniagua ser hur klimatförändringarna och överexploateringen av grundvattnet samspelar på ett negativt sätt.
– Klimatförändringarna används som en ursäkt av de som använder vattnet. De hävdar att problemen i området beror på klimatförändringarna istället för att vidta åtgärder för att kompensera den. Vi måste kämpa mer mot en större avdunstning och minska vattenanvändningen under perioderna med mindre nederbörd. Istället fortsätter jordbrukarna att bevattna under torra år, precis som vanligt eller till och med ännu mer. Vattenuttagen behöver vara mycket kontrollerade, för trots att det finns regler så uppfylls de inte, säger hon.
Eva Hernandez, ansvarig för vatten- och jordbruksfrågor på WWF Spanien, menar att frågan inte är isolerad till enbart Doñana, utan samma mönster återkommer i hela Spanien.
– Man har uppskattat att det finns omkring en halv miljon större olagliga brunnar i Spanien. Det är ett stort problem eftersom det brukar gå hand i hand med överexploatering av grundvattnet, säger hon.
Hon påpekar att lagarna finns där sedan decennier, men att de inte efterlevs.
– Problemet är en brist på styrning som förts över från det förflutna: bristen på insyn, bristande efterlevnad av lagen. Det är ett ämne som aldrig har getts stor betydelse från de styrande, eftersom användningen av vatten för bevattning genererar arbetstillfällen inom jordbruket. Vi får inte glömma att Spanien är ett torrt land och att vattnet höjer jordbruksproduktionen rejält, även om det också förvärrar miljöeffekterna, säger hon.
WWF har jobbat med frågan på många sätt, genom samarbete med jordbrukare, politiker och matkedjor, men också genom att anmäla olagliga aktiviteter. Eva Hernandes ser att lösningen ligger i attitydförändringar och ökad politisk vilja.
– Politiken återspeglar samhällets värderingar, så det är också nödvändigt att de involverade aktörerna förstår att olaglig användning av vatten skadar alla som använder vattnet lagligt och samhället som helhet. Det är inte ett infall från miljöaktivister, detta är ett behov av att stoppa olaglig användning av vatten för att hantera resurser korrekt, minska sociala och miljömässiga konsekvenser, ge vattengarantier för framtiden och säkerställa rättvis tillgång till naturresurser. I slutet av dagen är det vad vi vill uppnå med de globala målen för hållbar utveckling, säger hon.
Men det finns fler källor till vattenbristen i Doñana. Parken är inte en hel enhet utan innehåller av historiska förklaringar också tre urbana kärnor. En av dessa gränsar till den centrala zonen av parken och ligger bredvid de enda stora permanenta lagunerna i parken. Men trots det unika läget så är befolkningen inte medveten om den påverkan de har på våtmarkerna, menar Carmen Díaz Paniagua.
– Inom detta område finns en golfbana som skapades med ett löfte om att bara använda återvunnet vatten. Men det löftet har inte infriats under en lång tid. Resultatet ser man på de närmsta lagunerna som har torkat, och i de låga översvämningsnivåer som de stora lagunerna haft de senaste åren. Å andra sidan ligger de mest drabbade områdena i norra delen av parken - området närmast de intensiva odlingarna som står för den största minskningen av grundvattnet, säger hon.
Hon menar att problemet kommer att finnas kvar så länge bevattningen inte kontrolleras och att man från politiskt håll borde bli bättre på att medvetandegöra frågan om vattenbesparing, hos såväl lokalbefolkningen som turistcentren.
– På stranden hittar du sötvattenduschar för besökarna och i de urbana områdena finns mängder av intensivt bevattnade trädgårdar. Folk måste bli medvetna om hur känsligt det område man befinner sig i är och förstå vilka problem deras beteende kan orsaka. Men för närvarande så ser turisterna ut mot havet, inte mot parken, säger hon.